fredag 5 juni 2009

Poetisk Cirkelläsning 4/6-09

Det var Poetisk Cirkelläsning igår, temat var “Att lämna någon”. Dikten nedan är det jag skapade.


Dags för ett litet rim
som är tillägnat Kim
Du rörde vid mitt hjärta
men tillfogade mig smärta

Jag tvingades att söka mitt jag
men fann endast bitar av dig
Så än till denna dag
är du min enda tjej

Jag känner mig ensam och dum
när vi möts står jag där stum
Du gjorde mig hel och komplett
men nu har du satt mig på spett

Jag saknar dig varje dag
och kan inte släppa mitt tag
Varför lämnade jag dig
när du älskade mig


Det är svårt att skriva om känslor man aldrig känt, och dikten är lika mycket en resa i empatins värld som i egot. När vi sedan läste upp våra dikter för varandra så sade Viktor, en av gruppens medlemmar, att han tyckte att jag borde skriva om slutet. Jag förklarade att jag var nöjd med det jag skapat och tänkte inte ändra på något vilket ledde till att han bestämde sig för att författa ett nytt slut åt mig. Resultatet finner ni här nedan.


Dags för ett litet rim
som är tillägnat Kim
Du rörde vid mitt hjärta
men tillfogade mig smärta

Jag tvingades att söka mitt jag
men fann endast bitar av dig
Så än till denna dag
är du min enda tjej

Jag känner mig ensam och dum
när vi möts står jag där stum
Du gjorde mig hel och komplett
men nu har du satt mig på spett

Jag saknar dig varje dag
Men du, du kunde inte släppa tag
Jag satt i änden av ett koppel, snaran låg runt halsen min
och handen som höll i andra änden, den var din.

Men du lämnade mig, släppte mig fri
Och jag uppfylldes av en slags frenesi
Andades fri luft, drack friskt vatten
Medan du låg vaken om natten

Nu säger du åt mig att gå fot, att stryka borsten
Men jag hade inte ännu släckt törsten.
Du behandlade mig som ett djur, och ett djur släppte du lös
Men likt en hund som känt skallet från vildmarken, längtar även denna till sin favorittös.

Så vad kan man göra? Å ena sidan finns kallet från världen,
å andra sidan finns tryggheten från dom korslagda svärden.
Vad kan man göra, hur ska man välja?
När det enda man vill, är att livets goda svälja.


Det är de två versionerna av dikten, skriv gärna i kommentarerna vilken som ni tycker är bäst.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar